Historia
Vid Näshultaån mellan Näshultasjön och Hjälmaren låg Näshulta Bruk, ett av Eskilstuna kommuns äldsta industriområden med kvarn, vattensåg, ångsåg och järnbruk. Kvarnhuset och bruksstugorna finns fortfarande kvar liksom nyrustade ramsågen och kvarnmagasinet.
Näshulta kyrka, vid stranden av Näshultasjön, tillkom på 1100-talet. Den har byggts om och renoverats flera gånger.
Majstigen, den gamla vägen genom Näshulta, omnämns redan på 1500-talet.
Haneberg säteri fick sin slutliga form på 1600-talet under ätten Rosenhane. Hedensö ägdes i nästan 200 år av släkten Kurck och sedan av direktören för Ostindiska kompaniet Anders Arfwedson och hans släkt.
Vid Rotarbol föddes 1731 Jacob Jonas Björnståhl. Han blev känd bl a för sina resor i Europa. En minnessten över honom finns vid Näshulta kommunalhus.
1946 fick Näshulta ett eget, av kung Gustaf V godkänt, vapen.
Natur
Öppen jordbruksbygd blandad med gamla ekhagar, sjöar med intressant fågelliv och gott om fisk, viltrika barrskogar fulla med svamp och bär och höga berg skapar en unik och tilltalande variation i landskapet.
Näshultasjön delar socknen i två delar. Vid sjön ligger flera herrgårdar- Haneberg, Hedensö, Österby och Åstorp.
Östra Hjälmaren, en del av Sveriges fjärdje största insjö ligger i nordväst och i söder Södermanlands näst högsta berg, Tyckenhedsberget.
Fakta
Näshulta socken är en del av Eskilstuna kommun. Den är en levande landsbygd med en utpräglad och omtalad hembygdskänsla. Axet i sockenvapnet symboliserar Öster-Rekarne härad, tuppen är tagen ur ätten Rosenhanes vapen och hjärtat återfinns i släkten Kurcks vapen. Att dessa valdes som symboler beror troligen på den stora betydelse godsen Haneberg och Hedensö haft i Näshultas historia. Det blå-röd-gula sockenvapnet återfinns också på näshultaflaggan. Vid sockengränsen finns näshultaskyltar som satts upp och bekostats av Näshulta Hembygdsförening och vid många av gårdarna finns väg- och gårdsskyltar, de flesta bekostade av näshultaborna..
